Antroposofin, en ulv i fårakläder

En rörelse som har ett betydligt bättre rykte än de förtjänar är antroposofin. De har lyckats framställa sig rätt bra, trots att den bästa etikett man kan sätta på dem är religion. De har dock lyckats gämma den religiösa delen rätt bra, wen allt bygger på grundaren Rudolf Steiners skrifter. Utifrån Steiners ord drivs verksamheten, någon vilja till förändring och se vad som fungerar verkar inte finnas..

Waldorfskolorna till exempel, där det uppenbarligen är viktigare att vara antroposof än att vara lärare. Visserligen har de inte så lätt sedan Stockholms universitet lade ner waldorflärarutbildningen, men det borde varit en tankeställare för waldorfskolorna. Dock verkar det inte ha blivit det. Waldorfskolorna bedriver undervisning efter antroposofiska principer, vilket bland annat betyder att de anser det vara skadligt för barn att lära sig läsa innan sju års ålder. Motivet från SU att lägga ner utbildning var att den saknade vetenskaplig grund. Helt rätt av dem, och förhoppningsvis kommer inget annat universitet ta upp utbildningen. För en waldorflärarutbildning handlar om att läsa Rudolf Steiner, för man in vetenskap är det inte längre waldorf. Och skolhälsovården, som bedrivs enligt antroposofiska principer ska vi inte ens prata om. Att titta på färgare skärmar som bot mot närsynthet kanske?

Det är därför föga förvånande när man kan läsa i DN för ett tag sedan att Socialstyrelsen riktar hård kritik mot ett ungdomshem i Järna som drivs av antroposoferna. "De har för låg kunskap både vad gäller socialtjänstlagstiftning och barns rättigheter" kan man läsa i artikeln. Antagligen för att det anses vara viktigare att vara antroposof än att ha kunskap i ämnet för att få jobb på ungdomshemmet.

Därför blir jag lite bedrövad när antroposofisk verksamhet rekommenderas, uppenbarligen av folk som inte känner till idéerna bakom verksamheten. Exempelvis Svenska dagbladets psykolog som skrev:

Bortom traditionell vård finns välfungerande boende och hjälp för människor med stort psykiskt lidande. Som exempel på detta vill jag nämna antroposofiska rörelsen som har ett stort antal institutioner av olika slag runtom i landet.

Ja, antroposoferna har ett stort antal institutioner runtom i landet. Det kan nog också vara trevligt att vistas på många av dem. Men är man ute efter att bli frisk och inte återfalla i sina problem tror jag att det är bättre att besöka någon vårdinrättning som arbetar enligt vetenskapliga metoder.

Antroposofiska rörelsen har även en sektliknande inställning till kritik. Denna inställning till kritik har gjort att negativa omdömen snabbt rensas från Wikipedia, så det är inte en säker källa till kunskap om den antroposofiska rörelsen.

Mer om Stavros Louca

Nu har nyheten om Stavros Louca spridit sig även till Dagen som uppmärksammar hans uttalanden i en artikel. De skriver bland annat "Tillsammans med kunskaper inom matte och naturvetenskap finns också en tro på något större." En tro på något större finns uppenbarligen, men kunskaper i naturvetenskap ställer jag mig tveksam till. Dock vill han inte kommentera sina uttalanden när Dagen ringer då han anser att tron är en privatsak han inte vill tala med media om. Då kan man fråga sig varför han tog upp frågan med media från början.

Men det handlar inte om Loucas tro, det handlar om hans kunskaper i de ämnen han undervisar om. Ett citat ur en artikel i Sydsvenskan visar på det absurda i situationen:

”Malin (fysikläraren) kan inte fysik”, säger Louca. ”Hur tänker ni, en lärare som inte kan fysik, hur skall hon kunna undervisa i fysik?”

Man skulle kunna byta ut Malin mot Stavros och fysik mot biologi. Det är samma sak, en NO-lärare som inte kan biologi är olämplig som NO-lärare. Visst kan man inte förväntas ha detaljkunskaper om alla delar av naturvetenskapen, men ett minimikrav är att man ska kunna fundamenten. Newtons lagar, evolutionen, atomteorin och så vidare. En NO-lärare som inte accepterar evolutionen är lika olämplig som en NO-lärare som inte accepterar gravitationen!

SVT har även fått frågan om hur de kan anse Louca vara en lämplig lärare när han har såpass stora kunskapsluckor. Tyvärr gjorde mig svaret väldigt besviken. "I övrigt har jag svårt att kommentera dina påståenden, inte minst eftersom det råder religionsfrihet i Sverige." Religion är alltså en ursäkt för okunskap enligt SVT? Skulle det vara diskriminering att inte anställa en biologilärare för att han/hon var kreationist? Hoppas verkligen inte det, så även SVT borde kunna ta ställning för vetenskap i NO-undervisningen.

Därför är Stavros Louca olämplig som NO-lärare

Stavros Louca, lärare i matematik och NO och känd från SVT:s Klass 9A har intervjuats i Sydsvenskan och lyckas där komma ut som kreationist. Jag har inte sett programmet själv så jag vet inget om det, men Louca verkar vara superpedagogen som kan lära alla matematik och NO. Men är han en lämplig lärare? Intervjun i Sydsvenskan får mig att tvivla. Bland de vanliga frågorna som vilka TV-program han tittar på finns även Vilken är vår tids största bluff? där Louca svarar:

– Jag skulle vilja säga att det är evolutionsteorin, det finns alldeles för många lakuner i den för att jag skall kunna övertygas om att människan kommer från aporna. Jag tror på skapelsen. Men det betyder inte att jag är kreationist och tror att världen skapades för några tusen år sedan.

Det är ett häpnadsväckande uttalande från någon som är lärare i NO. Hur jag än försöker tolka det kan jag inte se det som något annat än att Louca är okunnig om vetenskap i allmänhet och biologi i synnerhet. Jamen, karln är ju kristen, kanske några invänder. Det verkar så ja, men det är ingen ursäkt för att förneka vetenskap. Hade han sagt samma sak om gravitationsteorin (som vi vet betydligt mindre om än evolutionen), eller kommit ut som geocentrist, hade han blivit inkompetensförklarad direkt. Det är min förhoppning att Sverige är ett såpass modernt land att han inte kan komma undan med detta uttalande.

Han tror alltså på skapelsen, men vill inte kalla sig kreationist. Hur han får ihop det undrar jag verkligen, men tanke på att kreationist betyder just skapelsetroende. Att evolutionsteorin skulle vara en bluff är helt enkelt fel, det är inte där det finns hål utan i Loucas kunnande. För mer information hänvisar jag till evolutionsteori.se som är en utmärkt sammanställning av information om just evolution. En mycket pedagogisk sådan dessutom.

En annan fråga som ställdes var Vilken bok eller film återkommer du alltid till? där Louca svarade:

– Det är matte- och NO-böcker. Och Bibeln. Jag har läst om Bibeln många gånger. Kan du tänka dig att i Tredje Mosebok, som skrevs 1500 före Kristus och långt före de grekiska matematikerna, kan man till och med läsa om hur man räknar ut en cirkels omkrets!

Här verkar han inte riktigt kunna sin bibel. Tredje mosebok innehåller mest lagar som rör offer, renlighet och helighet. Ingenting om cirklar. I första kungaboken (7:23) däremot kan man hitta följande stycke som jag antar är det han syftar på: (Ur 1917 års bibelöversättning)

Han gjorde ock havet, i gjutet arbete. Det var tio alnar från den ena kanten till den andra, runt allt omkring, och fem alnar högt; och ett trettio alnar långt snöre mätte dess omfång.

Hur Louca kan få det till en instruktion i hur man räknar ut en cirkels omkrets förstår jag inte. Det ser i mina ögon ut att vara ett resultat av en mätning och inte en instruktion i hur man beräknar. Dessutom är π som bekant inte 3. Visst det var länge sedan det skrevs, men faktum är att egyptiska matematiker hade ett betydligt bättre värde på π långt innan första kungaboken skrevs. Det vore intressant att veta om Louca hade gett poäng på ett matteprov till en elev som citerade ovanstående bibelpassage på frågan hur man räknar ut en cirkels omkrets. Jag är skeptisk till det.

Möjligheten finns naturligtvis att Stavros Louca driver med journalisten och oss läsare. Men är han ärlig är det dags för honom att börja undervisa i andra ämnen. För med en sådan okunnighet om naturvetenskap är han olämplig som NO-lärare.

Sverigedemokraterna och utbildningspolitiken del II

Läs även gärna mitt förra inlägg i ämnet.

Efter det förra inlägget har det hänt en del. Valet är över och 20 Sverigedemokrater sitter nu i riksdagen. Sverigedemokraternas valmanifest (pdf) lästes igenom innan det förra inlägget skrevs. Det har nu läst igen, och det är inget som visar på att SD är ett parti som har högre utbildning som hjärtefråga. Av deras 99 punkter de gick till val på är det fyra som har med högre utbildning eller forskning att göra. Högre utbildning fick inte någon egen rubrik, utan vi hittar punkterna under olika rubriker.

Under rubriken "En värdig vård för alla" hittar vi "Ett utökat antal platser på läkarlinjen och satsning på avancerade specialistsjuksköterskor", under "En trygg och kunskapsinriktad skola" vill de ha "Ett utökat stöd till statlig forskning för att stärka och bredda grundforskningen". Under rubriken "Jämställdhet och ökad trygghet för landets kvinnor" står det "Ett ökat anslag till forskning och behandling av kvinnosjukdomar" och under rubriken "Starka och självständiga familjer" nämner de "En höjning av barntillägget för studerande med barn". Dessutom nämner de "Ett utökat stöd till forskning och utveckling inom Sveriges småföretag", men då detta inlägg handlar om universitets- och högskoleforskning kommer jag inte nämna den punkten mer.

Det är lovvärda satsningar. Men det är fyra väldigt specifika punktsatsningar, jag saknar mer information om vad partiet har för mål och generella planer på området. Intrycket jag får är att de egentligen inte har några mål mer än att förbättra lite här och där där det behövs. Det är visserligen en bra början, men av ett parti som gör anspråk på att att vara ett "riktigt" parti bland de andra i riksdagen tycker jag man kan kräva mer.

2010 är även det år som Sverigedemokraterna presenterar sin första skuggbudget (pdf), där får den högre utbildningen lite mer utrymme. En egen rubrik och ungefär en sida i budgeten. De vill inte utöka antalet platser i högskolan, förutom en riktad satsning på 100 Mkr extra till läkarutbildningen. De efterfrågar även en "allmän effektivisering bland högskolorna i syfte att i en tydligare grad matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens". Något i alla fall jag tolkar som att högskolan är till för utbildning och inte bildning. De vill att Sverige ska vara en framträdande kunskapsnation och satsar därför 500 Mkr extra på forskning inom högskolor och universitet. Av deras totala extrasatsningar på 2650 Mkr inom utbildning är det alltså bara 600 Mkr som går till högre utbildning och forskning, resten går till grundskola, gymnasium och komvux. I sin tilläggsbudget (pdf) har de ytterligare satsningar på utbildning, men inget på den eftergymnasiala.

Sverigedemokraterna har nu suttit ett tag i riksdagen och haft möjlighet att påverka vad som händer i Sverige. 20 riksdagsledamöter ger inte så mycket reellt inflytande. Men vad har de egentligen gjort? Egentligen inget med anknytning till högre utbildning, om man inte räknar med deras budgetförslag. De har lagt ett par motioner som berör grundskolan, men ingen som berör eftergymnasial utbildning förutom budgetförslaget.

Så vad vill de då göra med Sveriges budget? De intressanta områdena i statsbudgeten är nummer 15, studiestöd och nummer 16, utbildning och universitetsforskning. Regeringens proposition är 23,5 Gkr på område 15 (pdf) och 54,5 Gkr på område 16 (pdf). De rödgrönas motion är 925,5 Mkr mer på område 15 och 1 564 Mkr mer på område 16. Sverigedemokraterna placerar sig däremellan och vill satsa knappt 250 Mkr mer på område 15 och och 646 Mkr mer på område 16.

Tittar man lite noggrannare på område 15 föreslår de att de extra pengarna ska läggas på posten "Studiemedel m.m.". Mer specifikt anger de att de vill höja tilläggsbidraget till studerande med barn med 50%. Dessutom till studiemedel åt de nya platser de föreslår på komvux. Intressant är också att de nämner "Minskad invandring leder även till minskade studiebidragsutbetalningar". De rödgröna vill även höja tilläggsbidraget, men bara med 25%. Samt generellt höja studiemedlet. Dessutom avsätter de pengar för ökade studiemedelskostnader då de även föreslår utökade utbildningsplatser.

På område 16 vill de fördela de 646 miljonerna till största delen på Skolverket (500 Mkr), varav 100 Mkr till utökad läkarutbildning och 400 Mkr i forskningssatsning. Varför dessa satsningar läggs på budgetposten "Statens skolverk" är en bra fråga. De rödgröna har i alla fall lagt sina extra platser i högskolan på budgetposten "Högskoleverket" Resten (146 Mkr) vill SD lägga på statligt stöd till vuxenutbildning, fler platser till komvux. Som jämförelse vill de rödgröna också utöka vuxenutbildningen, såväl komvux som folkhögskolor och svenska för invandrare med mera. De vill ha 1000 nya platser inom yrkeshögskolan och utöka högskolan med 2500 platser, samt satsa på kvaliteten inom densamma.

Så vad ska man säga? De har uppfyllt sina vallöften på området, även om det inte fick igenom dem. De vill dock inte satsa lika mycket på högre utbildning och forskning som de rödgröna, men mer än regeringen. Jag skulle dock inte säga att siffrorna är det viktiga. Det jag upplever när jag läser regeringens och de rödgrönas förslag är att det finns en idé om hur man vill att högskolesektorn ska utvecklas. Det är något jag saknar i Sverigedemokraternas förslag. De har ett antal förslag, som var för sig är bra. Men något mål med deras utbildningspolitik verkar inte finnas. Jag är inte ens säker på att de har någon högre utbildningspolitik. Men vad som händer i framtiden återstår att se.

Till slut ska det nämnas att jag inte göra några som helst anspråk på att ha skrivit en komplett genomgång av Sverigedemokraternas utbildningspolitik. Jag har inte läst alla deras dokument och har säkert missat mycket.

MIljöpartiet i Västra Götaland

Miljöpartiet i Västra Götaland har i förslaget till landstingsbudgeten kommit med ett konstiga förslag. Egentligen borde det räcka med att hänvisa till Mats Reimers inlägg om ärendet, men jag känner att jag måste skriva något om det även jag.

”För år 2011 ska regionen tillföra komplementärmedicinsk kompetens till program- och priorieringsrådet samt verka för att Sverige harmoniserar lagstiftningen med andra EU- länder inom det komplementärmedicinska området.”

Som tur är så finns det miljöpartister som inser det felaktiga i detta och jag hoppas att det stannar vid ett förslag. Det har sagts många gånger och kommer behöva sägas många gånger igen. Alternativ och komplementär "medicin" är behandlingar som antingen inte visat sig ha effekt eller visat sig inte ha någon effekt. Visar det sig ha en effekt blir det medicin, så enkelt är det. Att satsa på dessa metoder är att kasta pengar i sjön. Vill Landstinget göra något bra för pengarna rekommenderar jag att de istället ställer sig på Älvsborgsbron och river sönder sedlar som de kastar ner i Göta älv. Då får de i alla fall uppmärksamhet i media. Något de borde få även för komplementärmedicin, att ett landsting ägnar sig åt ovetenskapliga metoder borde vara förstasidesnyhet, men är tyvärr inte det uppseendeveckande. Underbara Tim Minchin förklarar det där med alternativmedicin väldigt bra:



Anledningen till Miljöpartiets förslag måste grunda sig i dålig förståelse för hur vetenskap i allmänhet och medicin i synnerhet fungerar. Någon annan förklaring kan jag inte se. Vilket för oss tillbaka till en annan aktuell debatt, skolan. Grundskolan måste ge eleverna en ordentlig naturvetenskaplig allmänbildning, det är inte bara viktigt för de som ska fortsätta med en karriär inom naturvetenskap. Att veta hur världen fungerar och hur den vetenskapliga metoden fungerar är något som alla borde ha grundläggande kunskaper om. Miljöpartiet har jag tidigare hört (främst i klimatfrågan) förespråka en politik grundad i och anpassad efter vad forskningen säger. Det är riktigt bra, jag hoppas bara de kan införa den princip i vården också. Tyvärr ser jag inte så många tecken på att så är fallet. Snarare tvärtom. Kanske är svårare när ens ideologi inte passar ihop med vetenskapen? I ärlighetens namn ska man nämna att det finns liknande tendenser hos alla partier. Men i alla fall tidigare har miljöpartiet pekats ut som det värsta partiet. Men förhoppningsvis har det hänt en del på fem år och går år rätt håll. MIn känsla är även att det går åt rätt håll i MP, även om jag inte har några belägg för den känslan.

Alternativmedicin har jag även skrivit om tidigare för den som är intresserad.

Sverigedemokraterna och utbildningspolitiken

Detta blogginlägg presenteras i samarbete med Akademisk Frihet.

Valet närmar sig och förutom de sju riksdagspartierna finns det ett par partier utanför riksdagen som vill in. De partierna har alla sina hjärtefrågor. Men vad har de får åsikter i andra frågor? Här är en genomgång av Sverigedemokraternas utbildnings- och forskningspolitik.

Under Almedalsveckan tidigare i år var även Sverigedemokraterna närvarande och hade ett tält i hamnen under i alla fall en dag. I ett försök att ta reda på vad de hade för åsikter utanför deras hjärteområde gick jag dit för att ställa lite frågor om deras utbildningspolitik. Den första personen jag pratade med hade ingen bra koll på ämnet men hänvisade mig till en annan person som i sin tur hänvisade mig till en tredje person. Den tredje personen hade inte heller någon större koll på ämnet. I princip den enda åsikt han kunde presentera var att de var för studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Tanken föddes att ta reda på mer. Tio frågor skickades till Sverigedemokraterna. Efter cirka en månad kom det ett svar. Frågorna och deras svar är:

Kårobligatoriet har nyligen avskaffats. Var det rätt beslut? Är nivån på bidraget kårerna får från staten rätt?

Ja på första frågan. Det andra vet jag inte.

Regeringen har infört ett system med meritpoäng vid antagning till högre utbildning. Rätt eller fel?

Rätt.

Olika utbildningar får olika mycket pengar per student. Bör det systemet ändras och isåfall åt vilket håll?

Det är bra som det är.

Hur självständiga från staten ska universitet och högskolor vara?

Ungefär som idag.

Bör statliga universitet/högskolor omvandlas till stiftelser och i så fall hur många?

Nej.

Studieavgifter har nyligen införts för ickeeuropeiska studenter. Är det rätt med studieavgifter och i såfall för vilka och hur stora?

Ja, den kostnaden som utbildningen innebär.

Skall huvuddelen av forskningsmedlen gå via statligt reglerade
strategiska satsningar, forskningsråd eller fasta anslag direkt till
universiteten?

Ej tagit ställning till.

Skall forskning med stamceller från aborterade foster vara tillåtet i Sverige?

Vet ej.

Skall forskning om genmanipulation och stamceller regleras och isf hur?

Ja, reglering av detta är nödvändigt.

Hur ska man då tolka detta? Som även nämndes i Almedalen så är de emot att utomeuropeiska studenter ska kunna studera i avgiftsfritt i Sverige. Föga förvånande med tanke på deras övriga åsikter. Av tio frågor svarar de "vet inte" eller "ingen åsikt" på tre, "som idag" på två. Men fem av frågorna har de lite mer åsikter om.

Frågorna är relativt grundläggande och något som jag tror alla riksdagspartier skulle ha svar på. Sverigedemokraternas svar styrker bilden av dem som ett enfrågeparti fokuserat på invandring. Utomeuropeiska studenter ska betala för sin utbildning i Sverige. Hur man ska tolka de övriga svaren lämnar jag upp till läsaren. Då de inte svarat något om resonemanget bakom svaren är det svårt att dra några långt gående slutsatser. Det hade även varit intressant att veta vad de vill ha för reglering av forskning om genmaipulation och stamceller. Detta är forskning som kan röra upp känslor, speciellt om stamcellerna kommer från aborterade embryon. Något jag skrivit tidigare om.

Mina tankar om svaren på frågorna är i alla fall att det stämmer med bilden av Sverigedemokraterna som ett parti fokuserat på invandringen och att de saknar åsikt på många områden.