Att förneka vetenskapliga resultat är något som allt för många ägnar sig åt, i varierande grad. I framförallt USA finns det många kristna som inte vill se att människan har ett gemensamt ursprung med aporna, så de framför sin egna idé, intelligent design istället. Det finns de som inte tycker om vacciner och för fram idéer om att vacciner skapar mer problem än de löser.
Och så finns det de som förnekar att klimatet blir varmare och att det beror på mänsklig aktivitet. De blir dock allt färre och färre och får allt svårare att hitta argument som inte är dissekerade redan. Nu har NASA satt ihop en sida där de samlar bevisen för att den globala uppvärmningen sker och är orsakad av människor.
Bilden ovan visar rätt tydligt att halten av koldioxid i atmosfären ökat. Från NOAA via NASA.
Men klimatförnekelse, eller klimatskepticism som de själva brukar kalla det, är ingen ny företeelse. 1991 skrev William Kellogg en artikel titulerad Response to Skeptics of Global Warming i tidskriften Bulletin of the American Meteorological Society där han går igenom de vanligaste skeptiska argumenten och hur man bemöter dem. Men såhär 19 år senare verkar klimatförnekarna fortsätta med samma argument. Bloggen AGW Observer har skrivit bra om det. Vill man läsa Kelloggs artikeln finns en sammanfattning om man inte vill läsa hela artikeln.
Även om de är i minoritet finns en de som inte tror på den antropogena globala uppvärmningen. Vad de kritiserar i teorin varierar, men ibland förnekar de att koldioxid (CO2) skulle vara en växthusgas. Koldioxids egenskaper som växthusgas har varit kända ända sedan slutet på 1800-talet. Kemisten Svante Arrhenius publicerade 1896 en artikel om sambandet mellan koldioxidhalten i atmosfären och jordens klimat. Han förutspådde att en fördubbling av koldioxidhalten skulle leda till en 5,7°C högre medeltemperatur, visserligen något mer än man anser idag. Men den grundprincip han upptäckte gäller än.
Och litar man inte på vad forskare säger kan man alltid testa teorin själv:
City Gross kampanj mot GMO som jag tidigare skrivit om har fått efterföljare. Bland annat har Axfood som mål att senast 2011 vara GMO-fritt.
Detta är bra, då det visar att konsumenterna har makt. Jag tror nämligen att beslutet att inte sälja GMO-produkter har att göra med att det har en ganska negativ klang hos konsumenterna.
Det är även dåligt, då beslutet grundas mer på en irrationell rädsla än på kunskap. Men mer om det i mitt förra inlägg om GMO.
Inspirerad av Akademisk frihet som skrivit ett parinlägg med tema periodiska systemet kommer här ett inlägg om vad man kan använda det periodiska systemet till. Det handlar om den italienske kemisten och författaren Primo Levi och hans novellsamling "Det periodiska systemet".
Levi föddes 1919 i Turin av judiska föräldrar. Efter att ha läst Concerning the Nature of Things av Sir William Bragg bestämde han sig för att bli kemist och 1937 började han studera kemi på universitetet i Turin, året innan Fascistregimen förbjöd italienska universitet att anta judar. Som redan antagen fick han dock studera klart. Efter att ha engagerat sig i motståndsrörelsen blev han tillfångatagen och fördes i februari 1944 till Auschwitz där han tillbringade 11 månader innan Röda Armen intog lägret. Sin tid i Auschwitz skriver han om i boken Om detta är en människa, kanske hans mest kända verk. Efter kriget återvände han till Turin där han snart fick ett jobb inom kemisk industri och började skriva. Om detta är en människa var klar knappt två år efter att han lämnade Auschwitz och fler böcker blev det.
1975 kom så novellsamlingen "Il Sistema Periodico" (Det periodiska systemet) ut. Boken består av 21 noveller titulerade Argon, Väte, Zink, Järn, Kalium, Nickel, Bly, Kvicksilver, Fosfor, Guld, Cerium, Krom, Svavel, Titan, Arsenik, Kväve, Tenn, Uran, Silver, Vanadin och Kol. Novellerna är främst historier från Levis liv men även två noveller han skrev innan Auschwitz.
Varje novells handling är på något sätt kopplad till grundämnet i titeln. Till exempel Kalium där historien cirklar kring en kemist som inte lyckas få tag på natrium för att kunna rena och torka bensen. Istället använder han kalium* och lyckas nästan spränga laboratoriet luften. Sensmoralen är att man kan inte lita på det nästan lika, skillnaderna kan vara små men det kan ge enorma skillnader i slutändan. Kemistens jobb består i att vara medveten om de skillnaderna och kunna förutse deras effekter. Och inte bara kemisten har det som jobb.
2006 utnämndes boken till bästa vetenskapsbok någonsin (Best science book ever written) av the Royal Institution of Great Britain. Men man ska inte förvänta sig en traditionell populärvetenskaplig bok, snarare en skönlitterär bok med kemiskt tema.
För den som vill läsa boken är tyvärr den svenska upplagan slutsåld men den finns på bibliotek och antikvariet. Dessutom finns den engelska översättningen att tillgå i bokhandlarna. Läs även Tim Radfords recension av boken i The Guardian.
*För de läsare som inte är så kemiskt kunniga kan meddelas att kalium står under natrium i det periodiska systemet och de två ämnena är kemiskt väldigt lika på många sätt. Bland annat är det kalium som används istället för natrium i så kallat mineralsalt.
Genom att kalla något man vill sälja för naturmedel har man kunnat påstå både det ena och det andra om sin produkt utan att behöva utsättas för den granskning som läkemedel utsätts för. Men nu kanske det kan bli ändring på det? Läkemedelsverket har förbjudit företaget Life Europe AB att påstå ”Chisan är en välbeprövad hjälp vid trötthet, energin återvänder och du känner dig piggare och starkare igen” om växtmedlet Chisan. Företaget måste dessutom upplysa om att man bör kontakta läkare om man använt det i mer än två veckor och att man inte bör använda det mer än två månader åt gången.
Evidens för att Chisan skulle fungera mot trötthet saknas nämligen, förutom att det traditionellt har använts i delar av världen mot just trötthet. Traditioner har sitt värde, men som bevis fungerar de dåligt. Vill man bli pigg finns det medel som har bevisad effekt, exempelvis koffein. En kopp kaffe eller te ger en dos koffein som bevisat har en uppiggande effekt. Vill man inte ha varm dryck finns det läsk som innehåller koffein och det finns även i tablettform.
Intressant att notera är ju att beslutet knappast kommer som en blixt från klar himmel för Life Europe AB. I april i år varnades de av Läkemedelsverket för att deras reklam inte var sanningsenlig, vilket dock inte hindrade dem från att fortsätta med den.
Varför är då detta så glädjande? Inom alternativmedicin påstås det allt möjligt och det där med belägg för påståendena är man inte alltid så noga med. Med viss rätt kanske man ska säga, för om det visar sig att preparaten fungerar upphör de att vara alternativmedicin och blir medicin. Med andra ord är alternativmedicin preparat som inte visat sig fungera eller visat sig inte fungera. Med andra ord borde alternativmedicinare inte påstå att preparaten fungerar. Nu har läkemedelsverket tydligt sagt ifrån att så får man inte göra. Förhoppningsvis kan det leda till lite eftertänksamhet i branschen.
Tankar har länge funnits om att skriva något om vaccin och vaccinationsmotsånd. Denna rörelse är emot vaccination, främst av barn. Ofta med motiveringen att det orsakar autism. I Sverige finns det inte mycket av denna rörelse även om den syns ibland. I USA däremot är den desto större. En av de mest aktiva i rörelsen är Jenny McCarthy, en före detta playboymodell som har en autistisk son som hon hävdar fått sin autism som en biverkning av sin MPR-vaccination.
Det de brukar hävda, eller i alla fall tidigare hävdade, var att vaccinet innehåller kvicksilver som i sin orsakar autism. Att de har hållit sig fast så länge vid det påståendet är förvånande med tanke på hur grundlöst det är. Det bygger på att vaccin innehåller kvicksilver, vilket det inte gör. Däremot har vaccin tidigare innehållit konserveringsmedlet tiomersal som innehåller kvicksilver. Den som kan sin kemi vet att en förening inte är de ingående atomerna. Bordssalt är något som de flesta äter, kemiskt består det av Natrium och Klor. Två ämnen som var för sig är giftiga och inget man bör äta, men tillsammans blir det en förening vi måste få i oss. Tiomersal, C9H9HgNaO2S, innehåller en kvicksilveratom, men är inte kvicksilver.
Mängden rent kvicksilver i en dos vaccin är inte stor, det rör sig om 2,5 mikrogram vilket är mindre än vad man får i sig genom maten på en vecka. Men jag har aldrig hört vaccinationsmotståndare kämpa mot fiskätande med motiveringen att det ska kunna orsaka autism. Gränsvärdet för kvicksilver i gädda är 1 mg/kg. En portion gädda (100 g) kan alltså ge 40 gånger mer kvicksilver än vad en dos vaccin ger. Men det är egentligen irrelevant eftersom kvicksilver inte orsakar autism! Det finns inget som tyder på att så skulle vara fallet. Däremot brukar autism visa sig ungefär samtidigt som barn får sin MPR-vaccin. Detta gör att föräldrar lätt kan ledas till att tro att det orsakas av vaccinet. Användningen av tiomersal har dessutom minskat. Så om hypotesen skulle stämma skulle vi se en minskning i antalet autismfall. Det har vi inte sett.
Men även om vaccin skulle kunna orsaka autism, vilket det alltså inte gör, så är vinsterna större än riskerna. Penn & Teller visar det på ett väldigt pedagogiskt sätt.
Det finns även de som är motståndare till vaccin av andra orsaker. Det är vanligt bland antroposofer att inte vaccinera sina barn då de anser att barnsjukdomarna är naturliga stadier i ett barns utveckling. Vad bygger då detta på? Antroposofi handlar inte om kunskap baserad på empiriska studier, utan på vad Rudolf Steiner sagt i sina föreläsningar. I praktiken en religion. Och att basera sin hälsovård på vad en Österrikisk filosof sagt för drygt 90 år sedan är i alla fall inte vad jag skulle kalla sunt tänkande. Som vanligt när det gäller Antroposofi är Zooey en bra källa till mer information.
Barn till antroposofer skyddas oftast av flockimmunitet i de fall de bor bland icke-antroposofer. Men när andelen icke-vaccinerade stiger, som i antroposofernas svenska näste, sörmländska Järna, kan man få utbrott av sjukdomar som skulle kunna förhindrats. 1977 drabbades Järna av Sveriges senaste (och förhoppningsvis sista) polioepidemi i vilken en tvåårig flicka blev förlamad. Något som skulle kunna har undvikits om de varit vaccinerade. Mats Reimer skriver också bra om antroposofer och vaccin.
Risken med att fundera på en idé för länge är att någon annan går till handling innan man gör det själv. Så även denna gång. Technicolor har skrivit ett utmärkt inlägg om vaccin som verkligen kan rekommenderas.
Tolv forskare går i fredagens SvD till angrepp mot City Gross då de enligt artikelförfattarna bedriver en helt osaklig kampanj mot genetiskt modifierade organismer (GMO). Då jag själv inte bor i närheten av någon City Gross har jag inte sett kampanjen själv mer än det som går att beskåda på internet.
Varför är då problemet? City Gross gör samma fel som dykt upp i debatten om E-nummer. Att dra alla GMO-produkter över en kam är lika fel som att dra alla E-nummer över en kam. Att genetiskt modifiera organismer är inget nytt, det har människan gjort i tusentals år. Genom avel har vi förändrat djur och växter för att bättre passa våra behov. Människan har även skapat organismer som inte kan reproducera på egen hand utan hjälp. Det nya är att man nu kan göra det genom mer direkt kontroll över generna istället för att välja ut de individer som man tycker bäst om och para dem med varandra. Det är allt det handlar om. Om det är farligt eller inte handlar om vad man gör, inte metoden man använder det. Faktum är att genetiskt modifierade växter odlas i stor skala idag, främst majs och soja. 85% av all majs som odlas i USA är genetiskt modifierad.
Därmed inte sagt att GMO är helt utan problem. Ett av de stora problemen jag ser är patentfrågan. Kan bolag hävda patent på vissa sorter bör det finnas något sätt att hantera situationen om växterna sprider sig till någon odlare som inte köpt grödan från bolaget. Vad det gäller hälso- och miljörisker kan sådana naturligtvis finnas, men måste inte finnas per definition. Huruvida de finns med de grödor som odlas kommersiellt kan jag inte bedöma, men då de har blivit godkända antar jag att riskerna är små om inte obefintliga. Ifall någon läsare vet mer uppskattar jag mer information. Genetiskt modifierad majs har odlats i USA sedan 1997, det borde finns någon studie på vilka effekter de gett på de lokala ekosystemen.
Fem personer har även skrivit ett debattsvar. Av vad som kommer fram i svaret är motståndet mot GMO baserat på ekonomiska, juridiska och politiska argument. Inte på naturvetenskapliga.
För den som är intresserad av att veta mer rekommenderar jag ett besök på genteknik.nu där det finns mer information om tekniken.
